Dunquilt nr 1

 

Dunquilt nr 1 (version 1.0)
[050531]

Jämfört med en traditionell sovsäck är quilten (ett täcke) en rymligare och mer flexibel lösningen. En annan fördel med quilt är att fyllningen är där den gör mest nytta, dvs på ovansidan. Ligger man i en sovsäck trycks fyllningen ihop under kroppen, vilket innebär att den isolerande effekten blir marginell.

Storlek
Storleken och formen på en quilt är till stor del en personlig fråga. För att prova ut en passande storlek och form tog jag en filt som jag hade hemma. Filten veks ihop och fästes med några säkerhetsnålar så den blev så som jag hade tänkt mig. Sedan var det bara att provligga och testa på golvet. Då fick jag en grov uppfattning om hur den skulle bli. Det man bör tänka på är att en dunfylld väv fyller ut och beter sig på ett lite annorlunda sätt jämfört med en tunn filt!

Min quilt blev 182 cm lång, 120 cm bred i huvudänden och 105 cm bred i fotänden. Jag är 170 cm lång och ligger alltid på sidan med hopdragna ben när jag sover, vilket innebär att quilten inte behöver vara så lång.

Väv
Då jag ville ha en lätt quilt blev det till att beställa väv från England. Och när jag ändå gjorde det så passade jag samtidigt på att beställa väv till några andra kommande projekt. Mitt val blev Pertex Quantum, en väv som väger 30 g/m2.

För att sy i så tunn väv användes en 60-nål och polyestertråd. Det gäller att göra så små hål som möjligt i väven så dunet inte kan börja läcka ut. Fördelen med en tunn väv, förutom låg vikt, är att quilten formar sig lättare kring och längs med kroppen.

Dun
Från Polen beställdes 400 g dun med Fill Power 800. Dvs bästa kvalité. Och det var verkligen fint!

Fördelen med dun är att det isolerar mycket bra och att det kan komprimeras mycket, vilket ger liten packvolym. Nackdelen är att det kan klumpa ihop sig om det blir blött och fuktigt. Så man får vara lite försiktig.

Dunfack
För att få dunet jämnt fördelat i quilten är den indelad i ett antal smala fack. På samma sätt som en vanlig dunsovsäck alltså. Facken kan antingen vara genomsydda eller som här ha mellanväggar. Genomsydda fack är inte att föredra då det ger köldbryggor och dålig isolering.

Jag gjorde facken 13 cm breda och då längden på min quilt är 182 cm är det alltså 14 fack.

Väggarna mellan dunfacken kan man antingen göras av samma väv som man har till ytter-/innerväven. Ett annat bättre sätt är att använda ett myggnät (No-See-Um Netting) av bra kvalité. En fördel med myggnät är att luften kan röra sig lätt mellan dunfacken.

Lofthöjd
Lofthöjden, dvs avståndet mellan ytter- och innerväven (vid mellanväggarna) är i mitt fall 5,5 cm vilket skall klara ner till ca -5 grader. Hur bra det stämmer får jag veta till vintern. Men den ser onekligen varm ut!

Beräkna dunmängd
Innan jag fyllde på med dun beräknade jag fackens volym i cubic inch. För ett dun med Fill Power 800 innebär att 1 ounch dun fyller upp 800 cubic inch. I mitt fall blev det runt 20-25 gram dun per fack.

1 ounch = 28,35 g
1 inch = 25,4 mm

Volym = längd x bredd x höjd

Att väga och arbeta med dun
Jag visste alltså hur mycket dun som skulle fyllas i facken och för att mäta upp rätt mängd satte jag en spann på hushållsvågen och nollställde displayen. Sedan fylldes hinken försiktigt med dun tills displayen visade önskad vikt. Lätt som en plätt.

Facken efter fack fylldes därefter med dun och öppningarna tätades provisoriskt med maskeringstejp. För att fånga upp löst dun använde jag en dammsugare med en nylonstrumpa fasttejpad i munstycket. När alla fack var fyllda fållades långsidan. Grovjobbet var nu klart.

A och O när man arbetar med dun är att ha långsamma rörelser så det inte börjar yra omkring i rummet. Jag fyllde ena näven med dun, tog bort löst dun och förde sedan ner handen till botten på facken där dunbollen släpptes. Sedan drog jag försiktigt ut armen. Proceduren upprepades tills alla fack var fyllda. Lösa dunfjun som fastnade på armen, eller som hamnade på bordet och golvet fångades upp med dammsugaren. För att fylla ett fack behövdes ca 3-4 nävar dun och fyllerijobbet tog ca 2 timmar.

Kanaler med lina och linstopper
I både huvud- och fotänden har jag gjort kanaler med linor och linstoppers.
Drar jag t ex ihop fotänden och knäpper knapparna så får jag en ficka där jag kan sticka in fötterna. Utöver att hålla fötterna varma fixerar fotfickan quilten så den ligger stilla över kroppen.

På samma sätt kan jag dra åt i huvudänden. Jag undviker då att få drag eller att värme försvinner ut den vägen.

Mellanlinor (resårband) och sidofästen
Mellan långsidorna kan jag spänna två mellanlinor vilka håller quilten på plats och minskar risken att det blir glipor och drag.
Jag gjorde även trekantiga sidofästen som hjälper till att hålla quilten på plats.

Vikt och kostnad
Vikten blev slutligen 650 g och det tycker jag är godkänt för en quilt som jag kan ha under en stor del av året. Utan tryckknappar osv hade vikten hamnat runt 600 gram. Packvolymen är givetvis liten.

Kostnad: ca 860 kr.
(Dun ca 530 kr, väv ca 330 kr)
Trycknappar, lina och linstoppers tillkommer. Men detta hade jag liggande hemma.

Så här kan man göra:

  1. Lägg väven dubbel, räta mot räta, på golvet och tejpa fast den runt om.
  2. Markera yttermåtten och var mellanväggarna skall sys fast. Klipp rent väven runt om.
  3. Mät och klipp till mellanväggarna.
  4. Sy fast mellanväggarna på ytterväven.
  5. Sy fast mellanväggarna på innerväven.
  6. Vik och fålla tre av sidorna. Lämna en långsida öppen. Min sömsmån var 4,5 cm runt om, vilket gav en fåll på 1,5 cm då väven veks två gånger. I fållen på kortsidorna satte jag linor och linstoppers.
  7. Beräkna dunmängden och fyll försiktigt facken med dun. Arbeta med långsamma rörelser så dunet inte börjar yra omkring!
  8. Fålla den sista långsidan.
  9. Nu återstår att göra mellanlinor, fästen, knappar och andra smådetaljer. Men det kan göras på tusen olika sätt.

För att kort summera projektet så tycker jag att det var klart kul att arbeta med dun och jag är riktigt nöjd med slutresultatet. Och så har jag blivit ytterligare en erfarenhet rikare!

Ritning dunquilt nr 1 (pdf, 12 kB)
Sidofäste (pdf, 4 kB)

Copyright 2005 Anders Jonsson
www.andersj.se


En rymlig, flexibel och varm dunquilt. Vikt 650 gram. Här provar Emil quilten.


Undersidan. Huvud- och fotänden är hopknäppta och de två mellanlinorna är på plats.


Formen på denna quilt är i stort sätt rektangulär och den kan naturligtvis användas som ett vanligt täcke.


Med genomsydda sömmar blir det ingen isolering mellan facken.


För att prova ut en passande storlek tog jag och nålade ihop en filt och testade på golvet. Då fick jag i alla fall en grov uppfattning om hur det skulle kunna bli med fotficka, längden osv.


Väven veks dubbel, räta mot räta, tejpades fast på golvet och yttermåtten markerades.


Istället för krita eller penna användes maskeringstejp för att markera var mellanväggarna skulle sys fast. Detta då pennlinjer syns rätt igenom den tunna väven.


För att få tejpen helt rak användes ett aluminiumrör som styrning. Det går givetvis lika bra med en rak bräda eller liknande.


Ytter- och innerväven sattes ihop i sömsmånen/fållen och väven klipptes rent runt om.


Tillklippning av mellanväggar (myggnät). På arbetsbordet hade jag markerat hur stora bitarna skulle vara. Det gjorde det lätt att markera och klippa ut dem.


En hög med färdiga mellanväggar, i mitt fall 13 st.


Jag började med att sy fast mellanväggarna på ytterväven.


Sömsmånen på mellanväggarna var 10 mm och maskeringstejpen 19 mm bred. Nätkanten placerades mitt på tejpen och mellanväggen syddes fast längs med tejpen. Det gäller att inte sy på tejpen! Tejpremsorna drogs loss allt eftersom mellanväggarna syddes fast.


Nätet hålls på plats med båda händerna och sys fast. Inga nålar används då det ger hål i väven. Och hål och dun är ju ingen bra kombination. Att sy i myggnätet var inga problem.


Mellanväggarna sys fast på innerväven.


Facken var nu klara. Ena långsidan är öppen, övriga tre sidor är fållade.


Dags att fylla på dun.


Jag klippte ett litet hål i dunpåsen. Japp, då var det dags!


Spannen ställdes på vågen och fylldes försiktigt med dun tills displayen visade önskad vikt. Det är givetvis viktigt att få rätt mängd dun.

Jag hade en dammsugare nära till hands och sög upp lösa dunfjun efter varje näve dun. Och det gick helt utan problem. Men man får arbeta och röra sig MYCKET långsamt!


Öppningarna tätades provisoriskt med en bit maskeringstejp allt eftersom facken fylldes med dun. Till höger syns dunet som jag har lagt i botten av varje fack. Detta för att dunet inte skulle yra ut genom öppningarna när jag förflyttade och rörde quilten. Den ena (yttre) halvan av facken var alltså nu i stort sätt tomma, vilket givetvis kan verka lite oroande. Skulle dunet verkligen räcka?

Men efter att ha fållat och stängt till långsidan och skakat om quilten ordentligt blev facken jämna och välfyllda med dun. Det är alltså en stor risk med att fylla på känn tills man tycker det ser bra ut! För det är först efteråt som man verkligen vet hur det blir. Men det förutsätter att man vet vilken Fill Power dunet har.


Så var quilten klar och den blev riktigt fluffig och tjock.


De två mellanlinorna med sina sidofästen.


Sidofästena hjälper till att dra ner quilten längs med kroppen så det inte blir några glipor. De är även praktiska om jag spänner linorna under liggunderlaget.

Fotänden hopknäppt och öppen (sedd underifrån).
Fotänden kan dras ihop om det är kallt (sedd underifrån) .

Huvudänden hopknäppt och öppen (sedd underifrån). Öppen huvudände.
Öppningshålet kan dras ihop så man slipper drag eller att värme läcker ut den vägen.. Är det riktigt kallt är det bara att dra in huvudet och minska öppningshålet.
Det är kanaler med lina och linstopper i både fot- och huvudänden. Vikten på en lina och linstopper är 4 gram. Alla tryckknappar är förstärkta med fastsydda rembitar så jag inte behöver dra i väven för att lossa dem.
Ett sidofäste med mellanlina. Vikten på ett sidofäste (väv, rem och tryckknapp) är 4 gram. Som lås och för att reglera längden på mellanlinan (resårbandet) används t ex korta slangbitar. Vikten på en komplett mellanlina är 3 gram. Linstoppers kan givetvis också användas.
Mellanlinorna kan lätt knäppas loss från sidofästena.
En fastsatt mellanlina.


- Pappa, jag börjar bli varm!