Lättviktskök nr 1
[030501]

Första gången som jag modifierade och gick lös på ett Trangiakök var någon gång på 70-talet. Då byggde jag in en fotogenbrännare och det köket använder jag än idag. Det är inte direkt ett lättviktskök, men effekten är kanon och det fungerar perfekt.

Till skillnad från min gamla trotjänare, "Gamla Bettan", är här ett kök som både väger lite och som tar liten plats. Dessutom är det funktionellt och kokkärlen står riktigt stadigt.

Min kravspecifikation/önskelista inför projektet att göra ett lättviktskök var:

  • Låg vikt
  • Litet format
  • Kokkärlen skall stå stadigt
  • Skall kunna användas med Trangia-brännare
  • Skall kunna användas med "burkbrännare"
  • En enhet som kan lyftas och flyttas
  • Skall rymmas i den minsta Trangia-kastrullen
  • Variabel höjd mellan brännare/kokkärl

Nu var inte syftet bara att jaga gram, utan målsättningen var i första hand att få ett stabilt och praktiskt kök där mina kokkärl (stora som små) kan stå stadigt utan att ramla av om de av misstag skulle knuffas till. Är huvudsyftet att jaga gram (vikt) finns det simplare och enklare lösningar.

Olika varianter
Vid all typ av skapande verksamhet är det sällan som man kommer rätt direkt, utan det är ofta en viss process då man provar och testar olika lösningar innan man blir nöjd. T ex så är detta det tredje lättviktsköket, av denna typ, som jag har gjort.

Stativet
Stativet är gjort av 1,2 mm tjock aluminiumplåt (plåt jag hade liggande) och består av tre stöd ("vingar") som kokkärlen ställs på.

Varje vinge/stöd består i sin tur av två delar, fot- och stödplåten. Fot- och stödplåtarna är hopsatta i varandra med M3-skruv, brickor och fjäderbrickor. Skruvarna är åtdragna så pass mycket att det är ett visst motstånd när man fäller upp och ner stödplåtarna. Skruvarna är lätt deformerade i änden med en hammare så att muttrarna inte kan lossa av misstag.

De tre "vingarna" sitter samman i en ring gjord av en bit cykelwire. Wiren är låst med en liten rörbit med en stoppskruv (M3). Ringens storlek kan då varieras så att brännaren kläms fast ordentligt och sitter stadigt.

En enhet
Bännaren och stativet sitter ihop, vilket gör att köket vid behov kan lyftas och flyttas.

Stödplåtar
Genom att trycka till ytterst på stödplåtarna fälls de upp och man kan då öka avståndet mellan brännaren och kokkärlen. Bra vid t ex stekning.

Stödklackar
På köket finns små "stödklackar". Det gör att alla mina kokkärl, stora som små, står stadigt och inte kan glida i sidled och trilla av.

Brännare
Köket kan anpassas för att passa både Trangia-brännare och enkla burk-brännare, dvs lätta brännare gjorda av läskburkar.

Vindskydd
Ett både enkelt och lätt vindskydd kan man göra av en bit foliepapper som viras runt köket.

Vikt
Stativ: ca 85 gram
Burkbrännare: ca 10 gram
Trangia-brännare: ca 90 gram
Tamoj: ca 20 gram

Ritning Lättviktskök nr 1 (pdf-fil 92 kB)

Copyright Anders Jonsson 2003


Brännaren kläms fast mellan de tre "plåtvingarna".


Genom att fälla upp "stödplåtarna" får man större anstånd mellan brännaren och pannan. Bra vid t ex stekning. "Stödklackarna" gör att kokkärlen står mycket stadigt och inte kan glida i sidled.


Låg vikt och litet format!

Köket med stor kastrull...

...liten kastrull...

...tallrik...

...stor stekpanna och uppfällda stödplåtar...

...och så en lite mindre stekpanna.

"Tamojen" är gjord av två bockade alu-plåtar fastsatta i en nyckelring.

Tamojen på plats.

Brännare gjord av en Cola-burk.

Köket med en "burkbrännare".
Tryck till i ytterkant och stödplåtarna fälls upp.
Och så slutligen "Gamla Bettan". De två fästplåtarna fälls ut (gångjärn), brännaren skjuts in och fästs med två vingskruvar.


Kök gjort av Jonatan Svedberg (bild inlagd 050805)


Kök gjort av Jonatan Svedberg (bild inlagd 050805)


Kök gjort av Jonatan Svedberg (bild inlagd 050805)