Lättviktskök
nr 1
Första gången som jag modifierade och gick lös på ett Trangiakök var någon gång på 70-talet. Då byggde jag in en fotogenbrännare och det köket använder jag än idag. Det är inte direkt ett lättviktskök, men effekten är kanon och det fungerar perfekt. Till skillnad från min gamla trotjänare, "Gamla Bettan", är här ett kök som både väger lite och som tar liten plats. Dessutom är det funktionellt och kokkärlen står riktigt stadigt. Min kravspecifikation/önskelista inför projektet att göra ett lättviktskök var:
Nu var inte syftet bara att jaga gram, utan målsättningen var i första hand att få ett stabilt och praktiskt kök där mina kokkärl (stora som små) kan stå stadigt utan att ramla av om de av misstag skulle knuffas till. Är huvudsyftet att jaga gram (vikt) finns det simplare och enklare lösningar.
Olika
varianter
Stativet
Varje vinge/stöd består i sin tur av två delar, fot- och stödplåten. Fot- och stödplåtarna är hopsatta i varandra med M3-skruv, brickor och fjäderbrickor. Skruvarna är åtdragna så pass mycket att det är ett visst motstånd när man fäller upp och ner stödplåtarna. Skruvarna är lätt deformerade i änden med en hammare så att muttrarna inte kan lossa av misstag. De tre "vingarna" sitter samman i en ring gjord av en bit cykelwire. Wiren är låst med en liten rörbit med en stoppskruv (M3). Ringens storlek kan då varieras så att brännaren kläms fast ordentligt och sitter stadigt.
En
enhet
Stödplåtar
Stödklackar
Brännare
Vindskydd
Vikt
Ritning Lättviktskök nr 1 (pdf-fil 92 kB)
Copyright Anders Jonsson 2003 |
|
|